Jessica Hägerth Blogg

Redan efter några veckor från det att jag köpt mina fitnesskettlebells började dom få tråkiga skador. Lacken slogs av och lämnade vassa kanter på handtagen. Som tur är tog leverantören tillbaka kloten efter lite påstötningar och nu har vi nya fina competition klot att köra med. Första klassen med nya kloten hade jag i Söndags. Formen gör dock att man måste programera in lite ny teknik igen men i slutändan kommer också dessa klot att kännas lätta att arbeta med.


Nya Klot :)



Gamla klot :(

Tre veckor har gått och jag känner mig fortfarande som en urlakad lutfisk. Bestämde mig för att göra något åt det och ringde läkaren och fick en tid snabbt. Först ville hon ta lite odlingar men efter att ha lyssnat på lungorna sa hon att det inte behövdes för att det är utan tvekan en lunginflamation. Ok,skönt att veta att man inte är en hypokondriker utan att det faktiskt är något fel på mig. Nu får jag äta penicilin i 9 dagar så innan jag kommer igång med någon fysisk aktivitet så har det gått nästan en månad. Snacka om uppförsbacke men det kan vara nyttigt i vetenskapligt syfte också så att jag får testa på hur det är att träna när det är jobbigt;) Hihi!

Visst ser dom läckra ut...tre om dagen mums!

Ingen kommentar...Nu bäddar jag ner mig och ser på filmserien 24 som jag har fått låna och dricker te. Ses snart...snörvel!

Eftersom jag hörde att ryssarna springer varje morgon klockan 0700 bestämde jag mig för att fråga om jag fick hänga på. Visst får du hänga på svarade dom och jag hade redan ångrat mig......faaan att jag alltid ska tänja på gränserna men nu pratar vi som sagt om Värdlsmästarna inom girvoj sport och dom har uthållighet så det duger. 07:00 stod jag utanför hotellet och undrade om dom verkligen skulle löpträna men så såg jag att det tändes i något av rummet och 5 min senare stod dom redo för en tur i mörkret. Lite högre tempo än jag hade tänkt mig men det ska ju vara träning så det var bara att bita ihop och hänga på.

I Onsdags kväll åkte jag och två Kettlebellkompisar till Motala för att delta på ett träningsläger för Kettlebell fantaster. Fem av världens absolut bästa utövare av Girvoj sport är i lilla Motala på Spartan Gym för att lära 26 st Svenskar rätt teknik inom denna från början ryska sport. Det första jag gör när jag kommer till Motala är att byta bostad till Vandrarhemmet Verkstaden som var betydligt mysigare än hotellet där jag hade bokat rum. Stefan och Claes är helt inne på att äta mat som inte innehåller gryn sorter vilket innebär att jag helt enkelt får hänga på om jag nu ska bo med dom. Så här såg min frukost ut. hur var det Pumba sa.... Slemmigt men mättande.


Dagen fortlöpte i rysk stil med teknikgenomgång för Jeark och därefter föreläsning av en världsmästare. Det spännande är att bara två av dessa ryssar pratar engelska och bara en utav dom riktigt bra. Dettta innebär att det skall översättas hella tiden vilket är rätt påfrestande men vi håller alla god min och försöker hänga med så gott vi kan. Imorgon är det dags för snatch vilket innebär att jag nu ska fila ner mina valkar i händerna till minimum storlek annars blir det inte roligt.

På annandagen åkte jag och en kompis tillsammans med våra barn till Tenneriffa. Att åka från -15 grader till +20 är helt underbart. Jag har tidigare varit på Lanzarote och Grand Canaria men det var första gången till Tenneriffa och jag blev possitivt överraskad. Fint hotell med uppvärmd pool (där jag simmade 20 längder varje dag) och stort lekområde för barnen med bollplan och lekplats. Det jag nästan tycker är mysigast är att gå upp tidigt innan frukost och springa eller jogga på de härligt breda strandtrottoarerna och sen kunna äta en härligt stor hotellfrukost.
Jag var deffenitivt inte först upp utan redan när jag började springa hade surfarna paddlat ut i vattnet och låg och väntade på dom stora vågorna. Redan första dagen visste jag att det där måste jag prova så jag frågade i första bästa surfshop vad det skulle kosta att få en lektion. 35 euro för två timmar visserligen i grupp men ändå jag måste prova. Provar man inte så vet man ju inte och går kanske miste om världens häftigaste grej.

På nyårsdagen drog jag på mig den åtsittande våtdräkten tillsammans med två tyskor och tre belgare. Alltid när jag provar något nytt kommer en liten tanke i mitt huvud om jag är helt frisk och varje gång svarar jag med att det är något jag måste göra. Testa nya saker är för mig lika viktigt som att äta. Vi lever bara en gång och jag tänker inte vara rädd när jag dör utan då ska jag känna att jag har fyllt mitt liv med så mycket som jag bara kan.
Väl nere på stranden med en stor blå surfbräda som jag knappt räcker runt får jag lära mig hur jag ska paddla och hur jag ska ta vågorna....verkar enkelt eller?..... nää! jag förstod snabbt att det här skulle bli två timmar hårt arbete. På ett led gick vi ut i vattnet och började padla ut mot vågorna. Dom var mycket större än vad jag hade förväntat mig och det blev mycket torktummlare och mycket saltvatten i näsan innan jag på några vågor lyckades komma upp på en fot och ett knä. Mer hade jag inte förväntat mig och jag var överlycklig när jag som ett vrak sakta nådde stranden....Jag hade överlevt! Ska jag göra det igen? SÅKLART!