ägg & kolesterol

Ett sorts fett i ägg är av typen steroler. Hit hör kolesterol. Kolesterol finns bara i animaliska livsmedel, det vill säga ägg, kött och mejeriprodukter. Innehållet av kolesterol i ett ägg är cirka 190 mg.

Kolesterol har flera viktiga funktioner i kroppen. Kolesterol behövs för att kroppen ska kunna producera hormonet kortisol, de manliga och kvinnliga könshormonerna och vitamin D. I levern omvandlas en del av kolesterolet till gallsyror som behövs för att bryta ned fett.

Tidigare ansåg forskarna att man skulle minska sitt intag av kolesterol via maten eftersom ett högt kolesterolvärde i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Nu vet man att det kolesterol vi får i oss med födan påverkar kolesterolhalten i blodet mycket lite. Merparten av det kolesterol som kroppen behöver producerar kroppen nämligen själv. Produktionen är drygt ett gram per dag. Det är två till tre gånger mer än vad vi får i oss via maten.

Om vi får i oss kolesterol med maten så kan kroppen reglera den egna produktionen av kolesterol. Därför anses numera kolesterolhalten i maten ha mycket liten påverkan på halten av kolesterol i blodet.

Diabetiker bör iaktta viss försiktighet med kolesterol i maten. Vissa vetenskapliga studier antyder att diabetiker löper ennågot förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar vid ett högt kolesterolintag, men ytterligare studier behövs..

Några generella rekommendationer om hur mycket kolesterol maten bör innehålla finns inte. Istället bör fokus ligga på fettkvaliteten. Det är viktigare att äta en bra och sammansatt kost än att begränsa kolesterolintaget. Det innebär att vi ska fokusera på bra kolhydrater, proteiner och fetter och ett högt innehåll av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Och äta minst ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen och gärna mycket bär.

Det finns inga begränsningar för hur mycket ägg man bör äta. En frisk vuxen person som äter en sund kost i övrigt, kan äta 1-2 ägg om dagen utan bekymmer. För personer med diabetes kan en viss återhållsamhet vara bra.

Den här texten är hämtat från www.svenskaagg.se

Att träna är bra men ingenting är bra i för stor mängd. När jag en gång i tiden började träna på gym vid 17 års ålder bytte jag ett destruktivt ätande mot ett destruktivt tränande. Jag har i alla år sagt att det var träningen som fick mig ur självsvälten, och det var det men jag bytte självsvälten som fick mig att må bra mot träningen. Träningen fick mig att må bra och jag svalt mig inte lika mycket men dock har maten och vad jag äter följt mig genom åren på ett otäckt sätt. Jag har i många år bara tränat för att hålla vikten och "må bra" och jag har kunnat "unna mig" mat för att jag tränar. Så här har det sett ut för mig och säkert för många andra. Idag är jag medveten om mitt problem och kan nog säga att jag är en nykter " träningsnarkoman" med ätstörningar som jag är medveten om. Att samtidigt  arbeta med det som du älskar men som också kan bryta ner dig är en balansgång som jag har lyckats lära mig på senare år. Idag är det så enormt viktigt att varje träningspass är roligt och jag vill aldrig känna ett måste.